Nation Innovation: Partierna om Sveriges innovationsframtid (SD)

Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ordförande i riksdagens näringsutskott, om strömlinjeformning av innovationsstödet, personaloptioner och varför trygghet och energi är avgörande för att attrahera internationell talang. SISPs intervjuserie ”Nation Innovation” möter samtliga riksdagspartier inför valet 2026.

Ska vi höja ambitionen behöver vi veta
att pengarna faktiskt gör nytta.

Om Sverigedemokraternas syn på effektiv resursallokering i innovationssystemet

Sverige räknas som ett av världens starkaste innovationsekosystem – men försprånget minskar. Vad är Sverigedemokraternas viktigaste åtgärd för att vända den trenden?

Vi är innovativa i Sverige för att vi har många duktiga individer – och för att vi har ett socialt skyddsnät som innebär att man kan våga och ta risk på ett sätt som man kanske inte gör i länder där man riskerar att hamna på gatan om det går om intet. Jag tror att trenden snarare handlar om att andra länder kommer ikapp än att vi har färre duktiga individer.

Ska jag ändå peka ut ett reellt hot mot innovationskraften är det byråkratin – och då inte bara den svenska utan framför allt den EU-genererade. Tittar man på digital innovation är persondata ofta en nödvändighet, och med GDPR kan vi se att vissa innovationer hade kunnat uppstå inom EU men sker istället i länder där det är lättare att mata modeller med data.

Byråkratin, inte minst den EU-relaterade, riskerar att snedvrida konkurrensen och driva innovationer ut ur Europa.

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har allt mer styrts av öronmärkta uppdrag och tappat förmågan att agera strategiskt. Är Sverigedemokraterna redo att ge Vinnova mer fria medel?

Det finns en grundläggande fråga vi behöver ta på allvar: vi vet inte hur mycket det offentliga ger det privata varje år. När jag frågade riksdagens utredningstjänst förra mandatperioden kunde jag inte ens få ett svar på den frågan. Det finns ingen aggregerad uppgift. Riksrevisionen inkluderade inte ens alla stödformer i sin granskning. Och vet man inte det, är det svårt att gå vidare med åtgärder.

Det är mot den bakgrunden jag ser på de styrda medlen. Det har funnits en stark kritik mot effektutvärderingarna av Vinnova och andra statliga stöd. Nu gjordes ett försök att styra upp myndigheten och dess inriktning snarare än att bara ge sig på anslagen. Jag tror att det är långsiktigt positivt för Vinnova och det svenska innovationssystemet.

Innovationspolitiken är idag splittrad över minst fem departement. Stödjer Sverigedemokraterna att en departementsöverskridande innovationssamordnare inrättas – och vem ska äga frågan?

Vi har ingenting emot att det finns en sådan funktion. Men en samordnare löser inte i sig några problem. Det krävs fortfarande förändringar i regleringsbrev, regeringsbeslut eller budgettillskott för att åstadkomma det samordnaren identifierat.

Om en sådan funktion inrättas tycker jag att den bör placeras på Klimat- och näringslivsdepartementet. Jag ser ett större samhällsvärde i att innovationer leder till kommersiella produkter och tjänster. Bildar man inget bolag som nyttiggör patentet, får man inga anställningar, inga skatter och ingen tillväxt i slutändan. Det är en fråga som bör ägas av den som har ett tydligt uppdrag att stärka det svenska näringslivet.

Bildar man inget bolag som nyttiggör patentet, får man inga anställningar, inga skatter och ingen tillväxt i slutändan.

Innovationscheckarna avvecklades trots goda resultat. Är Sverigedemokraterna beredda att återinföra dem så att fler tidiga startups kan validera sina idéer?

Det är ingenting som jag känner till att vi har drivit aktivt i budgetförhandlingarna, det ska jag vara ärlig med. Men frågan om effektmätning av tidiga innovationsinsatser är principiellt viktig och svår. Det kan vara så att det bara finns ett bolag med just den innovationen och just det stödet, och då finns det kanske ingen med motsvarande teknik att mäta mot. Det har jag full förståelse för är svårare att följa upp. Hittar man en bra metod för uppföljning, och kan visa att det ger effekt, tror jag att det öppnar dörren för liknande insatser.

Internationella grundare och specialister väljer bort Sverige för att ett tydligt visumspår saknas. Vad vill Sverigedemokraterna göra för att Sverige ska kunna attrahera global startup-talang?

Vi har kortat tiderna för att komma hit som högkvalificerad arbetskraftsinvandrare – det är en konkret förbättring. Men ska man attrahera kompetens är det mycket bredare än en visumfråga. Den långsiktiga Sverigebilden är kanske den enskilt viktigaste faktorn. Vi har haft företag som vittnat om att de har svårt att rekrytera internationellt för att man googlar Kista och får upp artiklar om sprängdåd. Den Sverigebild som länge varit en konkurrensfördel – välfärden, föräldraledigheten, tryggheten – måste vi värna. Om Sverige upplevs som ett otryggt land väljer man ett annat land.

Den Sverigebild som länge varit en konkurrensfördel – välfärden, föräldraledigheten, tryggheten – måste vi värna.

Svenska personaloptioner för startups är fortfarande krångligare och mindre konkurrenskraftiga än i många jämförbara länder. Vad är Sverigedemokraternas plan för att ändra det?

Vi måste förenkla systemet och göra det mer flexibelt och lönsamt. Exakt vad det innebär behöver man djupdyka i mer. Det görs inte från riksdagen utan från departementet. Men låt mig illustrera problemet: ett tvåmansföretag som ska rekrytera sin tredje medarbetare måste i dag ta in en konsult bara för att förstå hur personaloptioner funkar. Och där någonstans har pengarna kanske tagit slut. Det är en byråkrati som behöver ses över, och systemet måste bli mer fördelaktigt i slutändan.

Sverige kommer ha svårt att konkurrera med skatteincitament globalt – det mest effektiva är att angripa personaloptionssystemet.

EU Inc. – ett gemensamt europeiskt bolag – är under framtagande. Vad är Sverigedemokraternas hållning?

Principiellt ser jag risker. Associationsformen är kopplat till skattebas och vi vill inte att EU lägger sig i beskattningspolitiken. Det riskerar att bli en slippery slope: bestämmer man bolagsform ska den beskattas på ett visst sätt, och plötsligt har EU lagt sig i hur vi beskattar. Vi motarbetar redan försöken att ge EU inflytande över arbetsmarknadspolitiken. Det är mer ändamålsenligt att fokusera på att underlätta betalningar och kapitalöverföringar inom EU än att harmonisera bolagsformer uppifrån.

Sverige lämnar EU-pengar på bordet – vi medfinansierar nationellt i lägre utsträckning än de flesta jämförbara länder. Hur vill Sverigedemokraterna ändra på det?

Det är lätt att tänka att det vore positivt att lösa ut de pengar vi redan stoppat in. Men det brukar vara andra länder som kammar hem dem. Det bör vi förstå. Och det finns en risk att EU-stöd attraherar fel beteende: bolag som ägnar sig åt att söka medel i stället för att utveckla sin produkt. Det är ett tecken på att alternativkostnaden i verksamheten är låg, och det är inte vad systemen ska generera.

Det finns säkert förutsättningar att bli bättre, hos såväl myndigheter som privat näringsliv, på att söka och erhålla delfinansiering. Men ska vi höja ambitionen behöver vi veta att pengarna faktiskt gör nytta.

Om Sverigedemokraterna ingår i en regering efter valet 2026 – vad lovar ni Innovationssverige de första 100 dagarna?

Vi kommer titta på hur vi kan strömlinjeforma det existerande stödet och säkerställa att det når avsedd effekt, så att det blir lättare för politiken att följa upp och för näringslivet att ta del av det. Det ska vara färre aktörer inblandade, mer lättförståeligt, och systemet ska träffa rätt. Det ska inte vara de som har råd med konsulter som lyckas erhålla stöd, eller de med låg alternativkostnad som ägnar sig åt att söka stöd. Det ska träffa rätt – och för det behöver vi en betydligt bättre möjlighet till uppföljning.

Vi kommer titta på hur vi kan strömlinjeforma det existerande stödet och säkerställa att det når avsedd effekt

SISPs INNOVATIONSBAROMETER – VALET 2026

Hur ställer sig Sverigedemokraterna?

Nation Innovation är SISPs intervjuserie inför riksdagsvalet 2026, där samtliga riksdagspartier möter samma frågor om hur Sverige ska stärka sitt innovationsekosystem och förbättra förutsättningarna för Sveriges startups och scaleups.