Nation Innovation: Partierna om Sveriges innovationsframtid (MP)

Katarina Luhr för Miljöpartiet, om varför kompetensförsörjning och statlig långsiktighet är nycklarna till ett innovativt Sverige, lönegolvets skadliga effekt på startups och vikten av att skala upp det som faktiskt fungerar. SISPs intervjuserie ”Nation Innovation” möter samtliga riksdagspartier inför valet 2026.

”Antingen så utvecklas man eller också så avvecklas man – och det kräver både människor, kompetens och en vilja att förändra.” 

Om Miljöpartiets syn på innovation som samhällsnödvändighet snarare än politiskt särintresse

Sverige räknas som ett av världens starkaste innovationsekosystem – men försprånget minskar. Vad är Miljöpartiets viktigaste åtgärder för att vända den trenden?

Två saker är centrala. Det första handlar om kompetensförsörjning – att ha ett utbildningssystem som stimulerar kreativitet och lärande från tidig ålder, och som låter elever vara forskare under hela sin skoltid. Det räcker inte med att odla inhemsk talang; vi måste också se till att Sverige välkomnar de bästa forskarna och innovatörerna från hela världen. Det ska vara enkelt att komma hit och enkelt att stanna.

Det andra handlar om statlig långsiktighet. Sverige har enorma samhällsutmaningar – klimatomställningen, en åldrande befolkning, stora ekonomiska investeringsbehov. Innovationer kommer att spela en avgörande roll för att möta dem, och staten måste signalera att den förstår det. Vi har tyvärr en lite konservativ miljö just nu, där man gärna håller fast vid det som har varit i stället för att modernisera Sverige. Det behöver förändras.

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har allt mer styrts av öronmärkta uppdrag och tappat sin strategiska handlingsfrihet. Vill Miljöpartiet ge Vinnova mer fria medel?

Ja, det vill vi. Vi har redan protesterat mot den styrning som kommit i forskningspropositionerna. Vi tycker att akademisk frihet är viktigt. Som gammal forskare vet jag att sidoresultaten, de som trillar ut längs vägen, ofta är de mest intressanta. Det kräver handlingsfrihet att följa upp dem.

Samtidigt tror vi att det behöver finnas en riktning. Vi har riktigt stora samhällsutmaningar, och att peka ut att vi behöver fasa ut det fossila och hitta innovationer för klimatomställningen är legitimt. Men den riktningen måste rymma fri forskning. Annars är det svårt att vara kreativ och få fram de bästa innovationerna.

”Som gammal forskare vet jag att sidoresultaten – de som trillar ut längs vägen – ofta är de mest intressanta. Det kräver handlingsfrihet att följa upp dem.”

Innovationspolitiken är idag splittrad över flera departement. Stödjer Miljöpartiet att en departementsöverskridande innovationssamordnare inrättas?

Vi har inte drivit den frågan, men jag tror att det skulle vara en bra idé. En av de stora utmaningarna i dag är att de som behöver stöd från staten inte vet vart de ska vända sig. En tydlig väg in, och någon som kan samordna samarbeten mellan akademin, civilsamhället och näringslivet. Det skulle vara värdefullt. Var samordnaren ska sitta är inte hugget i sten. Spontant tänker jag näring eller utbildning, men funktionen är viktigare än placeringen.

Innovationscheckarna avvecklades trots goda resultat. Är Miljöpartiet berett att återinföra dem?

Vi satt i regering när de togs fram, och vi tyckte att de fungerade bra. De gav ett verkligt stöd för tidiga startups att testa idéer. Vi ser positivt på systemet i grunden. Vi har ännu inte tagit ställning till ett formellt återinförande, men vi är öppna för att titta på hur de borde se ut i dag och om de behöver justeras efter de år som gått. Grundprincipen är vi positiva till.

”Vi tyckte att det fungerade bra – det gav ett verkligt stöd för de mindre startup-företagen att testa saker.”

Internationella grundare och specialister väljer bort Sverige för att det saknas ett tydligt visumspår. Vad vill Miljöpartiet göra för att stärka Sveriges attraktionskraft för global startup-talang?

Den politik vi har i dag skapar otrygghet. Man vet inte om man får stanna, eller hur länge. Vi anser att den som kommit hit och har ett arbete ska kunna fortsätta. Det skapar grundtrygghet.

Vi tycker dessutom att lönegolvets konstruktion är problematisk, särskilt för startups. Det är självklart att ingen ska utnyttjas eller jobba gratis, men lönegolvet sätter käppar i hjulet för bolag i tidig fas, där grundarna kanske inte tar ut höga löner men ändå bygger något värdefullt. Om snittlönen bland de startupgrundare som ens tar ut lön är 16 000 kronor i månaden (Inkrapp, 2025, reds. anm.) och lönegolvet ligger på nästan 28 000 kronor, är det svårt att hävda att systemet är anpassat för verkligheten.

”Man ska känna att Sverige välkomnar en med öppna armar – inte att man får komma med armbågen.”

Och det handlar också om signal. I forskningsvärlden kommer kompetens från hela världen. Sverige måste på riktigt kommunicera att man vill att de bästa hjärnorna ska komma hit. Inte att de ska behöva slå sig in med armbågen.

Svenska personaloptioner för startups är fortfarande krångligare och mindre konkurrenskraftiga än i jämförbara länder. Vad är Miljöpartiets plan?

Vi har drivit frågan tidigare. Bland annat införde vi under vår tid i regering lättnader i beskattning för personaloptioner i små och medelstora företag. Vi ser det som ett bra system. Många bolag bygger hela sin verksamhet på att de anställda ska kunna ta del av uppgången på sikt. Vi har inga skarpa förslag i dagsläget men vill gärna se att systemet fortsätter att bli mer gynnsamt.

EU Inc. – ett gemensamt europeiskt bolag – är under framtagande. Hur ställer sig Miljöpartiet?

Vi är positiva till förändringar som gör det enklare för företag att verka på den inre marknaden och röra sig mellan länder. Sverige är ett litet land; Europa är en stor marknad och många bolag behöver röra sig fritt inom den. Det är vi för.

Det vi tittar lite extra på är risken att man väljer och vrakar bland ländernas lägsta nivåer – att det i praktiken skapar kryphål för sämre villkor eller lägre löner. Men generellt sett är vi positiva och vill följa processen noga för att säkerställa att det inte utnyttjas negativt.

Sverige lämnar EU-pengar på bordet och medfinansierar i lägre grad än jämförbara länder. Vill Miljöpartiet öka det svenska nyttjandet?

Det här är en viktig fråga. Vi betalar mycket till EU och borde ta tillvara de finansieringsmöjligheter som finns. Konkret vill vi ge EU SME-tjänsten ett utvidgat uppdrag för att bättre stötta små och medelstora företag i att söka bidrag. Vi vill också att Sverige är på tårna när nya program och paket utformas – och med ett tydligt fokus på klimatomställning och de stora samhällsutmaningarna, som EU och Sverige delar, finns det goda förutsättningar att hämta hem mer.

”Vi vill att Sverige är på tårna när nya program och paket utformas”

Om Miljöpartiet ingår i en regering efter valet – vad prioriterar ni för innovations-Sverige under de första 100 dagarna?

100 dagar går fort, men det viktigaste är att skapa en tydlighet: Sverige ska framåt, innovation är en central del av det arbetet, och vi är inte nöjda med att stå kvar där vi är. Riktningen måste sättas tidigt.

Parallellt med det vill vi ta tag i kompetensförsörjningsfrågan. Det är en fråga som troligen delas av flera partier vi kan tänkas styra med. Hur rekryterar vi bättre från andra delar av världen? Hur stöttar vi dem som redan är här att stanna? Och vi vill sätta igång arbetet med att satsa mer på forskning och utveckling. Det är en hjärtefråga för oss.

När det gäller nyttiggörande ser vi stora möjligheter i att skala upp det som fungerar. Sverige har många framgångsrika pilotprojekt, inte minst på miljö- och klimatområdet. Nu handlar det om att implementera de bästa lösningarna på en mycket bredare nivå. Vi vill också se fler regulatoriska sandlådor, gärna i de orter som växer fort till följd av klimatomställning, ny industri och försvarsupprustning – platser som faktiskt behöver innovationer och har utrymme att testa dem.

Och så upphandling. Det är en hjärtefråga för mig. Hela Sveriges offentliga sektor upphandlar för nästan 1 000 miljarder kronor per år. De pengarna ska användas för att styra i den riktning vi vill ha. Det inkluderar innovationsupphandlingar där nya idéer faktiskt får komma in. Staten som kund är en av de mest kraftfulla hävstängerna vi har för att accelerera innovationstakten i Sverige.

”Staten som kund är en av de mest kraftfulla hävstängerna vi har för att accelerera innovationstakten i Sverige.”

SISPs INNOVATIONSBAROMETER – VALET 2026

Hur ställer sig Miljöpartiet?

Nation Innovation är SISPs intervjuserie inför riksdagsvalet 2026, där samtliga riksdagspartier möter samma frågor om hur Sverige ska stärka sitt innovationsekosystem och förbättra förutsättningarna för Sveriges startups och scaleups.