Nation Innovation: Partierna om Sveriges innovationsframtid (KD)

22 maj, 2026 NationInnovation, Val2026

Lili André, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och ledamot i riksdagens näringsutskott, om hur Sverige kan bli mer strategiskt och snabbfotat i den globala teknikrivaliteten, varför ett startup-råd behövs för att överbrygga gapet mellan politik och grundare, och hur regelförenklingar är nyckeln till att göra Sverige mer attraktivt för internationell innovationstalang. SISPs intervjuserie ”Nation Innovation” möter samtliga riksdagspartier inför valet 2026.

Regelförenklingar, regelförenklingar, regelförenklingar.

Om mantrat som genomsyrar Kristdemokraternas syn på hur Sverige ska stärka sin position som innovationsnation.


Sverige räknas som ett av världens starkaste innovationsekosystem – men försprånget minskar. Vad är Kristdemokraternas viktigaste åtgärd för att vända den trenden?

Sverige befinner sig i en stark position. Vi är nummer ett i European Innovation Scoreboard 2025 och på andra plats globalt i WIPO:s Global Innovation Index 2025. Det är viktigt att bära med sig. Men Kristdemokraterna vill se ett Sverige som är ännu mer strategiskt och snabbfotat i den globala teknikrivaliteten.

Vår styrka bygger på kombinationen av hög tillit inom innovationsekosystemet, förmågan att bygga team och hitta partners, och en unik kultur av samverkan över organisationsgränser. Därtill har vi en stark industri och ett väl fungerande samarbete mellan akademi och näringsliv – och det är just de här styrkorna vi vill stärka ytterligare.

Kristdemokraterna vill göra det genom att satsa strategiskt på de områden där vi ser att andra länder nu ökar sin innovationstakt: AI, deeptech, life science, energi och försvarsnära teknik, men också kommersialiseringen av innovationer. Det innebär att stärka testbäddar, demonstrationsmiljöer och innovationskluster där företag och akademi utvecklar teknik gemensamt. Parallellt måste vi fortsätta arbeta med att locka och frigöra privat kapital, och att bygga bort de hinder i form av regelkrångel och tillståndsprocesser som bromsar tempot.

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har allt mer styrts av öronmärkta uppdrag och tappat förmågan att agera strategiskt. Är Kristdemokraterna redo att ge Vinnova mer fria medel?

Vinnova är viktigt för Sveriges innovationskraft, det råder det inga tvivel om. Men för Kristdemokraterna handlar det inte primärt om huruvida medlen är fria eller öronmärkta, utan om hur resurserna används bäst. Vi vill att Vinnova får stabila och långsiktiga förutsättningar att bygga excellensmiljöer och samverkansplattformar mellan akademi och näringsliv.

Vi pekar ut strategiska teknikområden som prioriteringar, men inom de ramarna ger vi Vinnova friheten att avgöra vilka projektlösningar som har störst potential. Det handlar om frihet inom struktur, inte om detaljstyrning. Det vi går ifrån är fria medel utan strategisk inriktning. Inte för att begränsa Vinnova, utan för att vi tror att pengarna gör mer nytta när de används för att skapa hävstång för innovation, privata investeringar och industriell konkurrenskraft. Och det behöver löpande uppdateras utifrån de behov som Vinnova och ekosystemet signalerar.

Vi vill att Vinnova blir mer strategiskt, mer kraftfullt och snabbfotat – och kunna accelerera excellens och kommersialisering.

I dag är innovationspolitiken splittrad över minst fem departement. Stödjer Kristdemokraterna att en departementsöverskridande innovationssamordnare inrättas – och vem ska äga frågan?

Det övergripande ansvaret för innovationspolitiken ligger i dag på Klimat- och näringslivsdepartementet, och sedan det fick det ansvaret har styrningen blivit tydligare. Kristdemokraterna vill ha en starkare samordning mellan näringspolitik, forskning och de aktörer – Vinnova, myndigheterna, näringsliv och akademi – som opererar i systemet. Men vi vill inte nödvändigtvis lösa det genom att skapa nya myndigheter eller en låst samordnarroll i Regeringskansliet.

Istället ser vi rådsmodellen som ett mer effektivt verktyg. Vi har sett goda resultat från förenklingsråd och implementeringsråd, där branschen får en direkt koppling till departementet via statssekreterare och tjänstemän som faktiskt kan göra verkstad av det som diskuteras. Det räcker inte med dialog. Det måste bli handling. Vi tror att ett startup-råd, specifikt för grundare och de som verkar i inkubatorer och science parks, kan vara ett effektivt sätt att stänga gapet mellan politik och verklighet. Ju mer specifikt rådet är, desto bättre, för det signalerar tydligt att startups är viktiga och att deras behov tas på allvar.

Vi tror att ett startup-råd, specifikt för grundare och de som verkar i inkubatorer och science parks, kan vara ett effektivt sätt att stänga gapet mellan politik och verklighet.

Innovationscheckarna avvecklades trots goda resultat. Är Kristdemokraterna beredda att återinföra dem så att fler tidiga startups kan validera sina idéer?

Vår grundsyn är att resurser gör mer nytta när de koncentreras till innovationsmiljöer snarare än sprids i form av små individuella stöd. Vi tror på att bygga grunden – starka innovationsmiljöer hos inkubatorer, science parks och strategiska innovationskluster – och att det i sin tur lyfter alla de företag som finns i ekosystemet.

Det innebär inte att behovet av tillgängliga test- och demoanläggningar försvinner – tvärtom. Problemet är att priserna i dag inte är startup-vänliga, och att bolag som vill testa sina idéer på statliga anläggningar möts av en prislapp anpassad för stora etablerade företag. Lösningen är inte i första hand fler individuella checkar, utan att tillgängliggöra befintliga miljöer på ett sätt som faktiskt fungerar för tidiga bolag. Satsar man på test- och demoanläggningar måste pengarna också täcka tillgången för de bolag som behöver dem men inte har råd.

Det gäller att se till att hela innovationsmiljön lyfter sig – och då kommer de företag med hög innovationshöjd att växa likväl.

Internationella grundare och specialister väljer bort Sverige för att ett tydligt visumspår saknas. Vad vill Kristdemokraterna göra för att Sverige ska kunna attrahera global startup-talang?

Sverige behöver ett enklare och snabbare system för att internationell talang ska kunna komma hit och etablera sig. Vi är ett attraktivt land för internationella företag och därför ska trösklarna vara låga för företag som direkt kan bidra till vår tillväxt. De scaleups som söker sig hit är förtjänta av en snabb validering som utgår från affärsplan och ekosystemets egna aktörer. Det är också viktigt att vi fortsätter snabba på handläggningstiderna för arbetstillstånd.

Lika viktigt är att de som redan finns i Sverige – exempelvis doktorander och internationella studenter vid svenska lärosäten – kan stanna och starta eller ta anställning i svenska startups. I dag är det onödigt svårt och kostsamt, och det är en resursförlust vi inte har råd med. Sverige lägger statliga medel på att utbilda dessa personer och erbjuder sedan ingenting tillbaka. Det är tydligt att det fortfarande finns ett gap mellan politikens förståelse för startups och scalueps och den faktiska verkligheten.

Det finns ett gap mellan regeringen, inkubatorerna och startupen. Det är ett skikt vi behöver koppla samman.

Svenska personaloptioner för startups är fortfarande krångligare och mindre konkurrenskraftiga än i många jämförbara länder. Vad är Kristdemokraternas plan för att ändra det?

Vi har gjort förenklingar, men vi är inte klara. Problemet är att de nuvarande reglerna inte följer med när bolagen växer. Snabbväxande scaleups faller ur systemet precis när optionerna behövs som mest. Kristdemokraterna vill modernisera och höja gränsvärdena för storlek, antal anställda och omsättning, så att optionerna kan användas under en längre tid i ett bolags utveckling. Det är särskilt viktigt inom kapital- och kompetensintensiva sektorer som AI, life science och industriell teknik, där kompetensen är avgörande och alternativen för att attrahera rätt människor är begränsade.

Men bakom alla detaljfrågor finns ett grundläggande problem: systemet är fortfarande för tekniskt och administrativt tungt. Regelförenklingar, regelförenklingar, regelförenklingar. Det behöver bli mer förutsägbart och enkelt att navigera för de bolag som faktiskt vill framåt.

EU Inc. – en gemensam europeisk bolagsform – är under framtagande. Vad är Kristdemokraternas hållning?

Kristdemokraterna är positiva till harmonisering inom EU generellt, och det gäller även detta förslag. En gemensam europeisk bolagsform gör det enklare att starta, skala upp och röra sig inom den inre marknaden utan att behöva anpassa sig till 27 olika regelsystem. Det är precis den typ av möjlighetsskapande EU borde ägna sig åt. En enhetlig ram för personaloptioner, enklare rekrytering och rörlighet för grundare är alla välkomna inslag.

Vår enda reservation är den vi alltid håller fast vid när det gäller EU-förslag: Vi kommer att driva på för att byråkratin minimeras och att systemet verkligen förenklar snarare än lägger ytterligare ett lager av regelverk ovanpå de som redan finns. Europa behöver bli snabbfotat kring startups och innovation – och Sverige behöver Europa för det. I grunden är vi positiva till EU-gemensamma förenklingar och harmoniseringar för företag.

Sverige lämnar EU-pengar på bordet – vi medfinansierar nationellt i lägre utsträckning än de flesta jämförbara länder. Hur vill Kristdemokraterna ändra på det?

Det är ett välkänt problem att svenska företag – särskilt små och medelstora – tycker att det är för tungrott att söka EU-medel. De har helt enkelt inte tid. Kristdemokraterna har redan påbörjat arbetet med att stärka det operativa stödet: via satsningen EU SME Support, som samordnas av RISE, och genom uppdrag till Vinnova, Tillväxtverket och Energimyndigheten som att aktivt hjälper företag att söka bland annat Horizon-medel. Målet är en tydlig väg in och stöd hela vägen – inte bara information, utan faktisk hjälp med ansökningarna.

Det handlar om att ha rätt kompetens på plats och att myndigheterna tar ett aktivt ansvar. Medfinansiering är en del av ekvationen och en förutsättning för att ta hem EU-pengar, och vi arbetar för att kombinera offentligt och privat kapital på ett klokt sätt inom de ramar som statsstödsreglerna medger.

Om Kristdemokraterna ingår i regering efter valet 2026 – vad lovar ni Innovationssverige de första 100 dagarna?

Det allra viktigaste är att signalera tydligt att startups och innovationsdrivna företag är en prioritet – inte som ett ord i ett policydokument, utan i praktiken. Konkret vill vi inrätta ett startup-råd, där grundare och de som jobbar i inkubatorer och science parks får en direkt kommunikationslänk till regeringen. Inte bara för dialog och informationsutbyte, utan främst för att kunna göra verkstad av det som lyfts fram.

Parallellt handlar det om att fortsätta det arbete med regelförenklingar, förkortade tillståndsprocesser och enklare myndighetskontakter som redan är påbörjat, men med ännu starkare fokus. Varje dag vi förlorar i onödig byråkrati är en dag vi tappar mot konkurrenterna. Och grunden för allt är att stärka våra innovationsmiljöer: att locka till sig fler investerare och riskkapital, säkerställa rätt kompetens och se till att hela det svenska innovationsekosystemet håller en hög nivå. Vi tror mer på att höja golvet för alla än att skicka ut stöd i alla riktningar.

Det viktigaste är att visa att startups bygger vårt land starkt. Inte bara säga det, utan skapa de förutsättningar som gör det möjligt.


SISPs INNOVATIONSBAROMETER – VALET 2026

Hur ställer sig Kristdemokraterna?


Nation Innovation är SISPs intervjuserie inför riksdagsvalet 2026, där samtliga riksdagspartier möter samma frågor om hur Sverige ska stärka sitt innovationsekosystem och förbättra förutsättningarna för Sveriges startups och scaleups.