Regionernas innovationskraft hotas när EU gör om spelplanen

När EU-kommissionen i somras presenterade sitt förslag till långtidsbudget för 2028–2034 markerades början på en av de största reformerna av EU:s sammanhållningspolitik på flera decennier. Förslaget innebär att regionalpolitiken och jordbrukspolitiken slås samman till en gemensam plan per medlemsland – i stället för de regionala program som finns i dag.

För Sveriges del skulle det innebära att makten över utvecklingsmedlen flyttas från regionerna till den nationella nivån, med potentiellt stora konsekvenser för hur tillväxt och innovation finansieras lokalt.

Det var utgångspunkten för panelen ”Från Bryssel till Borlänge” under Science Week och Sveriges Innovationsriksdag i Södertälje den 8 oktober, där fem röster från olika delar av innovationsekosystemet diskuterade framtiden för svensk regional utvecklingspolitik.

”Vi måste agera nu – inte vänta”

Ebba Björkander, kontorschef för Region Dalarna, Gävleborg och Örebro läns EU-kontor i Bryssel, förklarade att förslaget innebär en helt ny logik för hur EU fördelar sina resurser:

”Kommissionen föreslår att slå ihop regionalpolitiken och jordbrukspolitiken. I stället för regionala program vill man att varje land tar fram en nationell plan. Det är ett helt nytt sätt att fördela medlen.”

Hon betonade vikten av att Sverige börjar agera redan nu:

”Vi är ofta duktiga på att vänta tills allt är klart. Men här måste vi agera nu – annars riskerar vi att stå utan inflytande.”

EU:s kitt – Tillväxtverket ser möjligheter

Elisabeth Backteman, generaldirektör för Tillväxtverket, gav den stora bilden av de förändringar som formar EU:s politik just nu – från geopolitiska spänningar till den gröna omställningen:

”Europa behöver stärka konkurrenskraften, innovationsförmågan och den gröna omställningen. Här är sammanhållningspolitiken oerhört viktig – det är kittet som håller EU samman.”

Hon pekade ut tre prioriterade områden i det nya förslaget:

1. Att överbrygga innovationsklyftan mellan regioner.
2. Att fasa ut fossila bränslen och stärka företagens gröna konkurrenskraft.
3. Att öka försörjningstryggheten genom minskat beroende av kritiska råvaror.

”Den nya partnerskapsplanen öppnar för kraftsamling och mobilisering. Men vi måste klara det tillsammans – nationellt och regionalt.”

Regionerna varnar för minskat inflytande

Från regionalt håll uttrycktes oro för att reformen kan leda till centralisering och förlorad handlingskraft.
Matilda Eriksson från Region Örebro län underströk att EU-medlen är avgörande för mindre regioner:

”Makten förflyttas från den regionala till den nationella nivån. Det spelar ingen roll hur goda kommunikationskanaler vi har om inflytandet minskar.”

Hon påpekade att pengarna används till att bygga kapacitet, testmiljöer och samverkan:

”De här medlen gör verklig skillnad. Utan dem blir det svårare att driva innovation och hållbar tillväxt.”

”Vi får inte glömma de lokala behoven”

Mats Nyman, vd för Bizmaker i Västernorrland, berättade hur EU-medlen bidragit till att bygga upp en stark startup-scen i regionen:

”Vi har kunnat skapa fler företag och fler jobb tack vare strukturfonderna. Men jag ser en risk att de lokala behoven glöms bort när makten flyttas uppåt.”

Han betonade vikten av enkelhet i systemet:

”För oss som arbetar närmast företagen måste det bli enklare. Det finns en tröskel som vi måste hjälpas åt att bygga bort.”

Storregionernas perspektiv: balans och samarbete

Anne Andersson, från Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel, höll med om att förändring behövs men varnade för att reformen riskerar att bli alltför nationell:

”Om man lägger mer ansvar på nationell nivå finns risken att man stänger gränser mellan länder i stället för att främja samarbete. Vi måste se till att alla regioner blir hörda.”

Hon pekade samtidigt på de nya möjligheterna inom EU:s forskningsprogram Horisont Europa, som föreslås få en fördubblad budget:

”Här finns enorm potential. Om hela landet blir bättre på att samarbeta kring forsknings- och innovationsansökningar kan Sverige stärka sin roll i Europa.”

”Nu är det upp till bevis”

Avslutningsvis konstaterade Elisabeth Backteman att EU nu måste leva upp till sitt löfte om förenkling:

”EU vill minska regelbördan med 25 procent för företag – nu är det upp till bevis. Ska vi klara den gröna och hållbara omställningen måste vi göra det enklare, inte krångligare.”

Moderatorn avrundade med att påminna publiken:

”Kom ihåg att det var här, på Science Week och Sveriges Innovationsriksdag, som diskussionen tog fart på riktigt. Den som vill påverka framtidens EU-politik måste göra det nu.”

Ebba Bjerkander (Kontorschef, Central Swedens EU-kontor), Anne Andersson (Managing Director, Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel), Matilda Eriksson (Utvecklingsledare: Näringsliv och innovationer, Region Örebro län), Elisabeth Backteman (Generaldirektör, Tillväxtverket), Matts Nyman (VD Bizmaker)